Fy fan

Ja, nu är man rejält jävla bakfull då. Fyfan. Men det ska snart börja sköljas ner med en droppe pilsner eller två, så att snart är bakfyllan blott en minneslucka. Igår var det På Spåret med Sebbe och hans glada vänner, samt öl, gin och vin. 

I övrigt lever vi livet och lever det bra. Vi piffar upp vardagen rätt ofta och ibland klär vi till och med på oss. 

Bör väl göra lite reklam för min kära syster som spelar på Melodifestivalen ikväll, vilket det är bud på att se. Igår På Spåret och idag Melodifestivalen. Se på fan, jag börjar nästan bli lite sofistikerad.

Eller ja, att sitta och dricka öl till åtta på morgonen är kanske inte jättesofistikerat, men ändå...

/Snabeldrake won dër Dopfeldick

He put the bottle to his head and pull the trigger




Nu är vi tillbaka, efter en del vin. Skål.

En vända på Bongo där trevliga tvillingar och dunderbra Daniel infann sig, sen vidare till Centrum där allt sög.
En sväng på Amor (eller Tusen och en natt som det heter numera), sen var vi tillbaka till gotofrafen Johannes lya, där vi lyssnar på fin musik, fixar hår och dricker vin.

Gustav är en fin kille, trots att han flyttade ifrån oss. Tänk kärlek, tänk trofasthet, tänk Gustav.
Vi  vill inte ta en diskussion om det, för det gör ditt val värre, men vi saknar dig. Och tro inte att du kommer undan, vi kräver att vi ses snart igen, och igen och igen...

Inte för att bli sentimental, men nu kom Mange upp på Spotify. Skål, välkommen och glada miner!

/Snabeldrake won dër dopfeldick

Alla för en, och alla för en mindre

"vi har mycket drin att vicka" - Maxi

Nu hamnade vi på förfest, Johannes är en bra lägenhet och Anna är bra tuttar. Jonas är en soffa, Maxi röker och Jannike är hysteriska skor.

Idag försvann tyvärr Gustav, vår käre Bacon, upp till Dalarnas sälla jaktmarker igen. Detta på grund utav att han hyser respektabel och grundlig kärlek till sin käre Alex. Detta bör man inte driva med, men eftersom jag vet att han älskar mig vad jag än säger så säger jag "toffel" i falsett. Det gör mer effekt när man hör det, jag lovar.

Men han försvann, jag och Maxi återupptar vår ädla jakt på ett riktigt liv och bjöd hem en uppsjö blondiner och en brunett på förfest. Det gick bra, och alla var blonda med undantag för brunetten (och Maxi som bestämt hävdar, hans sexuella läggning till trots, att hans hår är sendré-färgat).

Jag har aldrig, sup dig full och andra fyllelekar senare hamnade vi på förfest hemma hos fotofragen Johannes, där vi dricker vin och vinar drick. Tack och hej.

Nu tröttnade jag och uppdaterar bloggen så fort jag kan.

En stor känga till Klas som bryr sig sjukt mycket mer om http://germsofperfection.blogg.se än vår blogg. Ni som har tillgång, slå honom, och ni som bryr er, säg till honom att slänga sig ner hit för att leka med oss.

/Snabeldrake won dër Dopfeldick




Jonatantantantan

Nu lyssnar jag och Maxi på barnsånger och ska snart åka ner till Könsöppning igen. Brevid oss ligger en liten människa och äter plast. Vi funderar starkt på att kidnappa henne, som substitut för Klas som fyller ungefär samma funktion.

Eller så ska vi adoptera Richard Wolf. DET mina damer och herrar, är en ordentlig homoadoption.

Vi har bråttom och min mamma är hysterisk. Godnatt.

Men allvarligt, så vore det skoj att adoptera ett barn. Ett tag i alla fall...

/Snabeldrake won dër Dopfeldick

Piskfinnar med potatissås

En annan sak som är fruktansvärt jobbigt, det är dumma idiotfjortisar som chattar via sina bloggars kommentarfält, och de gör det inte som en någorlunda begåvad idiotfjortis, utan de gör det helt åt helvete dåligt. Alltså, en fjortis skriver en kommentar i en annan fjortis blogg, den andra fjortisen svarar på kommentaren, men inte i sitt eget kommentarfält som en normalt funtad människa hade gjort, utan fittungen skriver sitt svar i den första fjortisens kommentarfält i dennes blogg. Hur enkelt är det att ha översikt över diskussionen då? Jävligt tur att snorungarna är för dumma för att kunna föra några diskussioner av vikt i alla fall.


Nog klagat, idag firar Klas ettårsjubileum med nytt hår vilket jag ska fira med att klippa av mitt, som då är en smula äldre. Några dagar i alla fall. Sen är det dejt med Klarrekuken. Whopdido

Nu orkar jag inte skriva mer på en stund, och jag hinner inte heller för den delen, för jag måste äta frukost och flytta mitt trötta arsle snart. Puss

/Snabeldrake won dër Dopfeldick

Ja, det här med stora projekt är ju kul

Nu tänkte jag mig att jag skulle sätta mig och berätta någonting intressant här. Det här skulle bli ett ordentligt och fint inlägg som man både skrattar åt och som man tänker att "ja... på ett sätt har han faktiskt rätt där". Det är tanken. Eller var egentligen.

Min första tanke var att jag skulle berätta en fyllehistoria. Jag har gott om fyllehistorier och när jag skriver ner dem så blir de ganska roliga. När jag berättar dem blir de ganska tråkiga. Eller ja, jag har fruktansvärt kul, både när jag skriver och när jag berättar, men i berättandet så slinker jag alltid in på massa sidospår och tar med en mängd onödiga detaljer vilket gör att publiken ibland får en liten oengagerad sinnesstämning. I alla fall om kräken Maxi, Gustav och Klas är med då de, så fort jag börjar prata, avbryter mig. Egoistiska kräk. (Och jag försöker få in ordet assface här, men misslyckas. Nu kom det med i alla fall och det var det viktiga, då det är ett grymt ord.)

Jag kom för övrigt precis fram till att det inte bara är vid berättandet som jag tappar tråden, utan även när jag skriver, vilket ni kanske märkte nyss. Jag tror att jag har för roligt när jag berättar samt att jag har för mycket att berätta och därför kommer det mest ut en massa röra som det krävs en viss intelligens att hitta en historia i. Sug på den, medbloggarhoror.

Nu låter jag sur och agressiv, men det är mest för att jag kände för att vara det. Egentligen är jag på ganska ordentligt humör, då jag är uppe i Falun och hälsar på goda vänner. Men vafan, att vara glad har aldrig räddat liv så därför ska jag fan spy galla över allt och alla nu. Och fan vad jag har tappat tråden. Dock hittade jag en annan innan jag hann hitta den första och det betyder alltså inte att jag har tappat tråden utan att jag har hållt mig till samma, perfekta jävla snöre hela vägen. Typ.

Och påminn mig om att om jag någon gång skulle bli ståuppare så ska jag aldrig inleda ett skämt med "har ni tänkt på att...". Det är nämligen så fruktansvärt fult. Usch och fy.

Jag har återigen kommit in i en period där jag hatar facebook. Det kan väl mest bero på alla jävla kukhuvuden som hela tiden ska vara vän med dem fastän jag inte har en jävla aning om vilka det är. Vem fan är så dum i huvudet så att man säger att man är vän med någon vars vän man träffade på en festival någon gång? För det gör folk ju på facebook. Och alla jävla "jag gör skillnad"-grupper. "stoppa våldtäkter och galna österikare med källare! Gå med i den här totalt värdelösa gruppen som är skriven på sketen svengelska så gör vi skillnad!". I helvete att ni gör skillnad, dumma jävla idioter.

Min hund ligger brevid mig och drömmer så hon skakar värre än en brylépudding med parkinsson. Det är dock lite roligt.

Snö är för övrigt någonting totalt värdelöst. Fy fan så trött jag blev när jag upptäckte att ni efterblivna falubor fortfarande drar er med snö. Det är omodernt, opraktiskt och vidrigt. Tacka vetja de södra breddgraderna där det är konstant gråmulet och sån där trött temperatur som gör att om man har jacka så blir man varm och går man utan fryser man arslet av sig men vad man än gör så kan man alltid bryta av lite av ett finger och använda som isbit. Morgonsol borde också förbjudas.

Mänsklig idioti kan för övrigt också vara något av det roligaste som finns, men även katastrofalt frustrerande.

Exempel: Näthataren på 1000apor hittade för ett tag sedan en blogg som han började hata. Partykungen, som bloggägaren kallade sig, var en så rik människa att det inte fanns liknelser. Näthataren började spamma bloggen, Partykungen försökte hämnas. Han utlovade tusen kommentarer i Näthatarens blogg, men upptäckte sedan att man var tvungen att svara på ett litet mattetal varje gång man kommenterade. Talen handlar alltså om typ 4+5 och är bara spammskydd, och i det här fallet fungerade det faktiskt. Den stora ärkeidioten Partykungen lyckades alltså bara peta ner 300 kommentarer och då med anledningen att, enligt hans egen utsago, batterierna i hans miniräknare tog slut när han bara hade hunnit med drygt 300 kommentarer.

Det här gör mitt liv värt att leva samt att jag blir fly förbannad över att en människa som den här stora jävla idioten över huvud taget kan tänka sig att existera bland folk. Och han är ju inte ensam. De största dårarna hittar man på internet och nu snackar vi totala klappskaft. Jag blir så arg så jag tänker inte ens prata mer om det. Fy i helvete, det går inte att uttrycka i bara text hur trött jag blir på folk. Alltså, inte att folk håller på att dryga. Eller att de jävlas med varandra, eller jävlas med mig eller någonting. Snarare att de här mentala kalhyggena får för sig att lägga ut sig inför folk. Vill man, för allt framtid, utge sig för att vara ett jävla käppträ?

När man pratar om folk så vill jag bara lägga till en liten notis angående alla som skriver som kompletta nollor i sina bloggar och sen, när man antyder det, skylla på att de är dyslektiker. För det första, i helvete att ni är dyslektiker. Man är inte dyslektiker för att man är dum i huvudet. För det andra, om man nu är dyslektiker så varför i helvete skriva ut sina röviga texter på internet? Lär er skriva innan ni skriver inför folk. "Men man måste ju få träna" säger ni då, för att ni är politiskt korrekta fejor. Ja, självklart ska man träna på någonting som man inte kan men vill lära sig, men träna då, framför inte. Om jag kissar jävligt snett, så lär jag mig kissa rakt hemma, jag ställer mig inte i en pissoar, pissar ner alla andra och skyller på att jag har sned penis, för ungefär så jävla relevant är det att skylla sin inkompetens på dyslexi.

Nu är jag sur, en smula hungrig, lite röksugen och på ett perfekt humör för ett glas oboy. Skit ner er, kukskaft, så ses vi imorgon.

/Snabeldrake won dër Dopfeldick

"JAG ÄR EN DISKMASKIN!"

Utropade Maxi glatt när han tvingade mig att diska hans disk för att han hade bråttom med att packa, för det hade han varit för dålig för att göra innan.

Jaja, hej allesammans. Oerhört bloggtorka, och det är för en gång skull inte vårat fel. Vi har nämligen hunnit med att flytta, bli av med internet samt bli uppsagda på grund av effektivisering eller något sånt sen sist. Så nu är vi arbetslösa och glada. Om ni undrar vilken uppkoppling jag sitter på just nu så håller jag faktiskt på att besudla min kära systers laptop. Vi är nämligen på besök i Falun. Jopphejdi, den trippelbröstade horan från Eroticon III är dock inte här.

Vad jag vet om dagsordningen just nu så tippar jag på att Ebba slår en säl med en planka, Klara låter bli att pyssla med någonting oviktigt utan dricker kaffe och kommer på sanningar och Klas är förmodligen rätt kass.

På tal om kass så kan man åter igen nämna Maxi. Numera på grund av att han har slarvat bort sin mobilladdare och därför, åter igen, lever på min mobil.

Det var förbannat så mycket lappmögel ni har här i Falun, för övrigt. Vi i sommarstaden Jönköping är inte så anpassade till helvetesvädret ni har här, så Maxi har bara låga lackskor och jag har glömt mitt sälfett så det blir några tuffa dagar här uppe ovan trädgränsen.

Min gode vän och gamla chef Sebbe dök för övrigt förbi häromhelgen. Han råkade ha en dunk Jeltzin med sig och saker och ting blev oerhört bra. Maxi och Sebbe började bråka redan vid uppvärmningen då Sebbe ansåg att Maxis tröja på sin höjd bör användas en av en ful tjej när hon sover ensam och Maxi ivrigt började jämföra Sebbe med någonting som vagt kunde påminnas om en nedrökt avkomma till Peps Persson. Jag och Gustav drack Pappa Jeltzin.

När vi hade bälgat i oss större delen av dunken så begav det sig, inte överraskande, ner på krogen. Poff, poff sen behövde jag och Sebbe åka hem, då han behövde byta blöja.

Gustav och Maxi var kvar och shottade upp alla pengar. Tyvärr.

Väl hemma så var vi kalas. Jag hade gjort några vändor med nyckeln för att få den på rätt plats och på rätt köl, Sebbe dumpade åtskilliga liter chokladpudding i vår kära porslinsstol, Maxi låg halvnaken på golvet och sjöng och Gustav försvann in i köket där han mumlade ivrigt och tystnade högljutt.

Men det var bara en av många kvällar som jag ska berätta om. Dock inte nu, för nu kallar duschen och vännerna så det här var allt för den här gången.

Dock så vill jag lägga en eloge till de trogna läsarna som varje dag under torkan har varit inne och förhoppnings förhoppningsfullt tittat till bloggen om det hänt någonting. Nu har det hänt någonting så sprid ordet och gläds för det tänker jag göra.

/Snabeldrake won dër Dopfeldick


RSS 2.0